Nemis tili A2 uchun 500 ta eng kerakli so‘z
A2 darajasida nemis tilini o‘rganayotganlar kundalik hayot, ish, o‘qish, xarid, transport va sog‘liq bilan bog‘liq mavzularda sodda suhbat qura olishi kerak. Buning uchun faqat grammatikani bilish yetarli emas: faol lug‘at ham muntazam kengaytirilishi lozim.
Quyidagi ro‘yxatda A2 darajasida eng ko‘p kerak bo‘ladigan 500 ta nemischa so‘z mavzular bo‘yicha jamlandi. Otlar artikli bilan, fe’llar esa infinitiv shaklida berildi. Ro‘yxat kundalik muloqot va A2 darajadagi imtihonlarga tayyorgarlik uchun amaliy tanlovdir. Goethe-Institutning rasmiy A2 so‘zlar ro‘yxati bundan ancha keng bo‘lib, taxminan 1300 ta leksik birlikni qamrab oladi. Shuning uchun quyidagi 500 ta so‘z asosiy poydevor sifatida qaralishi kerak. Rasmiy Goethe A2 Wortlisteni ham tekshirib boring. ([goethe.de](https://www.goethe.de/de/spr/prf/ueb/pa2.html?utm_source=openai))
1. Odamlar va munosabatlar
| der Mensch — inson | die Person — shaxs | der Mann — erkak | die Frau — ayol |
| das Kind — bola | der Junge — o‘g‘il bola | das Mädchen — qiz bola | der Freund — do‘st |
| die Freundin — dugona | der Nachbar — qo‘shni | der Kollege — hamkasb | die Kollegin — ayol hamkasb |
| der Chef — rahbar | die Familie — oila | die Eltern — ota-ona | die Beziehung — munosabat |
| das Paar — juftlik | der Gast — mehmon | der Kunde — mijoz | die Kundin — ayol mijoz |
| der Name — ism | das Alter — yosh | der Beruf — kasb | die Nationalität — millat |
| der Geburtstag — tug‘ilgan kun | die Einladung — taklifnoma | das Geschenk — sovg‘a | die Hilfe — yordam |
2. Uy va kundalik buyumlar
| das Haus — uy | die Wohnung — xonadon | das Zimmer — xona | die Küche — oshxona |
| das Bad — hammom | der Flur — yo‘lak | der Balkon — balkon | der Garten — bog‘ |
| die Tür — eshik | das Fenster — deraza | der Tisch — stol | der Stuhl — stul |
| das Bett — karavot | der Schrank — shkaf | das Sofa — divan | die Lampe — chiroq |
| der Schlüssel — kalit | die Tasche — sumka | das Handy — mobil telefon | der Computer — kompyuter |
| der Fernseher — televizor | die Zeitung — gazeta | das Buch — kitob | der Brief — xat |
| die Adresse — manzil | die Miete — ijara haqi | der Haushalt — uy-ro‘zg‘or | die Ordnung — tartib |
3. Oziq-ovqat va xarid
| das Essen — ovqat | das Getränk — ichimlik | das Brot — non | die Milch — sut |
| das Wasser — suv | der Kaffee — qahva | der Tee — choy | der Saft — sharbat |
| das Fleisch — go‘sht | der Fisch — baliq | das Ei — tuxum | der Käse — pishloq |
| das Gemüse — sabzavot | das Obst — meva | der Apfel — olma | die Banane — banan |
| die Kartoffel — kartoshka | die Tomate — pomidor | der Reis — guruch | die Suppe — sho‘rva |
| der Salat — salat | der Zucker — shakar | das Salz — tuz | das Öl — yog‘ |
| der Supermarkt — supermarket | das Geschäft — do‘kon | der Preis — narx | die Kasse — kassa |
| das Geld — pul | die Rechnung — hisob | das Angebot — taklif | die Größe — o‘lcham |
4. Shahar va transport
| die Stadt — shahar | das Dorf — qishloq | die Straße — ko‘cha | der Platz — maydon |
| der Bahnhof — vokzal | die Haltestelle — bekat | der Flughafen — aeroport | das Hotel — mehmonxona |
| der Bus — avtobus | die Bahn — poyezd | die U-Bahn — metro | das Fahrrad — velosiped |
| das Auto — avtomobil | das Taxi — taksi | das Ticket — chipta | der Fahrplan — qatnov jadvali |
| die Reise — sayohat | der Urlaub — ta’til | die Fahrt — yo‘l, safar | die Richtung — yo‘nalish |
| die Karte — xarita | der Weg — yo‘l | die Brücke — ko‘prik | die Kreuzung — chorraha |
| links — chapda | rechts — o‘ngda | geradeaus — to‘g‘riga | zurück — orqaga |
5. Vaqt va rejalashtirish
| die Zeit — vaqt | der Tag — kun | die Woche — hafta | der Monat — oy |
| das Jahr — yil | der Morgen — tong | der Vormittag — tushgacha bo‘lgan vaqt | der Nachmittag — tushdan keyin |
| der Abend — kechqurun | die Nacht — tun | heute — bugun | morgen — ertaga |
| gestern — kecha | bald — tez orada | später — keyinroq | früh — erta |
| spät — kech | immer — har doim | oft — tez-tez | manchmal — ba’zan |
| selten — kamdan-kam | nie — hech qachon | der Termin — belgilangan uchrashuv | der Plan — reja |
| die Pause — tanaffus | der Anfang — boshlanish | das Ende — oxir | die Minute — daqiqa |
6. O‘qish va ish
| die Schule — maktab | die Universität — universitet | der Kurs — kurs | die Prüfung — imtihon |
| die Aufgabe — topshiriq | die Frage — savol | die Antwort — javob | das Beispiel — misol |
| das Wort — so‘z | der Satz — gap | der Text — matn | die Sprache — til |
| der Lehrer — o‘qituvchi | die Lehrerin — ayol o‘qituvchi | der Schüler — o‘quvchi | der Student — talaba |
| die Arbeit — ish | der Arbeitsplatz — ish joyi | die Firma — kompaniya | das Büro — ofis |
| der Mitarbeiter — xodim | die Erfahrung — tajriba | der Vertrag — shartnoma | das Gehalt — maosh |
| die Bewerbung — ariza | der Lebenslauf — tarjimayi hol | das Gespräch — suhbat | die Ausbildung — kasbiy ta’lim |
7. Sog‘liq va tana
| der Körper — tana | der Kopf — bosh | das Gesicht — yuz | das Auge — ko‘z |
| das Ohr — quloq | die Nase — burun | der Mund — og‘iz | der Zahn — tish |
| der Hals — tomoq | der Rücken — orqa | der Bauch — qorin | die Hand — qo‘l |
| der Fuß — oyoq panjasi | das Bein — oyoq | die Krankheit — kasallik | der Schmerz — og‘riq |
| das Fieber — isitma | die Erkältung — shamollash | der Husten — yo‘tal | die Medizin — dori |
| der Arzt — shifokor | die Ärztin — ayol shifokor | das Krankenhaus — shifoxona | die Apotheke — dorixona |
| gesund — sog‘lom | krank — kasal | müde — charchagan | fit — tetik |
8. Kiyim-kechak va ob-havo
| die Kleidung — kiyim-kechak | das Hemd — ko‘ylak | die Hose — shim | das Kleid — ko‘ylak |
| der Rock — yubka | die Jacke — kurtka | der Mantel — palto | der Schuh — poyabzal |
| die Socke — paypoq | der Hut — shlyapa | die Farbe — rang | die Größe — o‘lcham |
| das Wetter — ob-havo | die Sonne — quyosh | der Regen — yomg‘ir | der Schnee — qor |
| der Wind — shamol | die Wolke — bulut | warm — iliq | kalt — sovuq |
| heiß — issiq | kühl — salqin | trocken — quruq | nass — ho‘l |
9. Eng kerakli fe’llar
| sein — bo‘lmoq | haben — ega bo‘lmoq | werden — bo‘lmoq, aylanmoq | machen — qilmoq |
| gehen — bormoq | kommen — kelmoq | fahren — transportda bormoq | bleiben — qolmoq |
| wohnen — yashamoq | leben — hayot kechirmoq | arbeiten — ishlamoq | lernen — o‘rganmoq |
| lesen — o‘qimoq | schreiben — yozmoq | sprechen — gapirmoq | hören — eshitmoq |
| sehen — ko‘rmoq | finden — topmoq | suchen — qidirmoq | brauchen — kerak bo‘lmoq |
| kaufen — sotib olmoq | verkaufen — sotmoq | bezahlen — to‘lamoq | bestellen — buyurtma bermoq |
| essen — yemoq | trinken — ichmoq | kochen — ovqat pishirmoq | schlafen — uxlamoq |
| aufstehen — o‘rnidan turmoq | anfangen — boshlamoq | aufhören — to‘xtatmoq | öffnen — ochmoq |
| schließen — yopmoq | nehmen — olmoq | geben — bermoq | bringen — olib kelmoq |
| holen — borib olib kelmoq | tragen — ko‘tarib yurmoq | helfen — yordam bermoq | fragen — so‘ramoq |
| antworten — javob bermoq | erklären — tushuntirmoq | verstehen — tushunmoq | vergessen — unutmoq |
| erinnern — eslamoq | kennen — tanimoq | wissen — bilmoq | denken — o‘ylamoq |
| glauben — ishonmoq | meinen — fikrda bo‘lmoq | hoffen — umid qilmoq | wünschen — tilamoq |
| möchten — xohlamoq | können — qila olmoq | müssen — majbur bo‘lmoq | dürfen — ruxsatga ega bo‘lmoq |
| sollen — kerak bo‘lmoq | wollen — xohlamoq | mögen — yoqtirmoq | lieben — sevmoq |
| treffen — uchrashmoq | besuchen — tashrif buyurmoq | anrufen — telefon qilmoq | schicken — yubormoq |
| bekommen — olmoq | zeigen — ko‘rsatmoq | warten — kutmoq | reisen — sayohat qilmoq |
| planen — rejalashtirmoq | reservieren — band qilmoq | mieten — ijaraga olmoq | putzen — tozalamoq |
| waschen — yuvmoq | duschen — dush qabul qilmoq | anziehen — kiymoq | ausziehen — yechmoq |
| regnen — yomg‘ir yog‘moq | passieren — sodir bo‘lmoq | beginnen — boshlanmoq | enden — tugamoq |
10. Sifatlar va holatni bildiruvchi so‘zlar
| gut — yaxshi | schlecht — yomon | groß — katta | klein — kichik |
| lang — uzun | kurz — qisqa | alt — eski, qari | jung — yosh |
| neu — yangi | schön — chiroyli | hässlich — xunuk | leicht — oson, yengil |
| schwer — qiyin, og‘ir | richtig — to‘g‘ri | falsch — noto‘g‘ri | wichtig — muhim |
| möglich — mumkin | unmöglich — imkonsiz | frei — bo‘sh, erkin | besetzt — band |
| offen — ochiq | geschlossen — yopiq | voll — to‘la | leer — bo‘sh |
| schnell — tez | langsam — sekin | teuer — qimmat | billig — arzon |
| freundlich — xushmuomala | nett — yoqimli | ruhig — tinch | laut — baland shovqinli |
| interessant — qiziqarli | langweilig — zerikarli | einfach — sodda | fertig — tayyor |
11. Ravishlar, olmoshlar va bog‘lovchi so‘zlar
| hier — bu yerda | dort — u yerda | oben — yuqorida | unten — pastda |
| innen — ichkarida | außen — tashqarida | zusammen — birga | allein — yolg‘iz |
| sehr — juda | zu — haddan tashqari | genug — yetarli | wieder — yana |
| schon — allaqachon | noch — hali, yana | erst — endigina, faqat | nur — faqat |
| auch — ham | leider — afsuski | vielleicht — balki | wirklich — haqiqatan |
| deshalb — shuning uchun | trotzdem — shunga qaramay | aber — ammo | oder — yoki |
| und — va | denn — chunki | weil — chunki | dass — -ki, deb |
| wenn — agar, qachonki | also — demak | zuerst — avval | dann — keyin |
| danach — undan so‘ng | deswegen — shu sababli | gegen — qarshi, taxminan | ohne — -siz |
12. Savol va kundalik muloqot so‘zlari
| wer — kim | was — nima | wann — qachon | wo — qayerda |
| wohin — qayerga | woher — qayerdan | warum — nima uchun | wie — qanday |
| welcher — qaysi | wie viel — qancha | wie lange — qancha vaqt | wie oft — qanchalik tez-tez |
| ja — ha | nein — yo‘q | bitte — iltimos, marhamat | danke — rahmat |
| Entschuldigung — kechirasiz | Hallo — salom | Willkommen — xush kelibsiz | Tschüss — xayr |
So‘zlarni qanday samarali yodlash mumkin?
- So‘zlarni mavzu bilan o‘rganing. Masalan, transport so‘zlarini alohida, sog‘liq so‘zlarini alohida takrorlang.
- Otlarni artikli bilan yozing. “Tisch” emas, der Tisch; “Wohnung” emas, die Wohnung.
- Har bir fe’l bilan sodda gap tuzing. Masalan: Ich kaufe Brot. — Men non sotib olyapman.
- So‘zni tarjima emas, vaziyat bilan bog‘lang. der Bahnhof so‘zini vokzal rasmi yoki safar vaziyati bilan eslab qolish osonroq.
- Oraliqli takrorlashdan foydalaning. Yangi so‘zlarni birinchi kuni, keyin 2–3 kundan so‘ng va bir haftadan keyin qaytaring.
500 ta so‘zni bir kunda yodlashga urinmang. Har kuni 15–20 ta so‘zni o‘rganib, ularni gapirish va yozishda ishlating.
A2 darajasida so‘z boyligi faqat alohida lug‘atni bilish bilan o‘lchanmaydi. Muhimi, so‘zni kerakli artikl, ko‘plik shakli yoki fe’l boshqaruvi bilan qo‘llay olishdir. Masalan, helfen fe’li Dativ bilan ishlatiladi: Ich helfe meinem Freund. Shuning uchun yangi so‘zlarni doimo kichik gaplar ichida o‘rganing.
Qisqa xulosa
Ushbu 500 ta so‘z A2 darajasidagi kundalik suhbatlar uchun mustahkam asos beradi. Ularni mavzular bo‘yicha takrorlang, audio orqali talaffuzini eshiting va har bir so‘zdan kamida bitta gap tuzing. Imtihonga tayyorlanayotgan bo‘lsangiz, rasmiy Goethe materiallari va amaldagi talablarni albatta tekshiring, chunki imtihon mazmuni va resurslari vaqt o‘tishi bilan yangilanishi mumkin. Tizimli o‘qish uchun Alman Bildung nemis tili kurslari bilan tanishishingiz mumkin.
Ko‘p beriladigan savollar
A2 darajasida 500 ta so‘z yetarlimi?
Bu so‘zlar kundalik mavzular uchun yaxshi boshlang‘ich to‘plamdir, ammo A2 darajasi uchun faqat shu ro‘yxat bilan cheklanmaslik kerak. Rasmiy Goethe A2 Wortliste ancha kengroq.
Otlarni nima uchun artikli bilan yodlash kerak?
Nemis tilida artikl kelishik, jins va gap tuzilishini tushunishga yordam beradi. Shu sababli otni doimo der, die yoki das bilan birga o‘rganing.
Kuniga nechta so‘z o‘rganish ma’qul?
Ko‘pchilik o‘rganuvchilar uchun kuniga 15–20 ta yangi so‘z va muntazam takrorlash samarali usul hisoblanadi. Muhimi, so‘zlarni faol ishlatishdir.
So‘zlarni gapirishda qanday ishlatish mumkin?
Har bir yangi fe’l yoki ot bilan o‘zingiz haqingizda sodda gap tuzing. Masalan: Ich arbeite im Büro. yoki Heute kaufe ich Gemüse.
