Nemis tilidagi 50 ta antonim juftligi: qarama-qarshi so‘zlar va misollar
Nemis tilida antonimlar — ma’nosi bir-biriga qarama-qarshi bo‘lgan so‘zlardir. Nemischa bunday so‘zlar Antonyme, Gegensatzwörter yoki Gegenwörter deb ataladi. Masalan, groß — “katta”, klein — “kichik” degani. Qarama-qarshi so‘zlarni juftlikda o‘rganish yangi so‘zlarni tezroq eslab qolishga va gap tuzishda ulardan to‘g‘ri foydalanishga yordam beradi.
Quyidagi ro‘yxat asosan A1–A2 darajadagi kundalik nemis tiliga mos. Har bir juftlik bilan sodda misol berildi.
Nemis tilidagi 50 ta antonim juftligi
| # | Nemischa so‘zlar | O‘zbekcha ma’nosi | Misol |
|---|---|---|---|
| 1 | groß — klein | katta — kichik | Die Stadt ist groß, aber das Dorf ist klein. Shahar katta, ammo qishloq kichik. |
| 2 | alt — jung | qari/eski — yosh | Mein Großvater ist alt, aber mein Bruder ist jung. Bobom qari, akam esa yosh. |
| 3 | neu — gebraucht | yangi — ishlatilgan | Ich kaufe ein neues oder gebrauchtes Fahrrad. Men yangi yoki ishlatilgan velosiped sotib olaman. |
| 4 | gut — schlecht | yaxshi — yomon | Das Essen schmeckt gut, nicht schlecht. Ovqatning ta’mi yaxshi, yomon emas. |
| 5 | richtig — falsch | to‘g‘ri — noto‘g‘ri | Deine Antwort ist richtig. Sening javobing to‘g‘ri. |
| 6 | leicht — schwer | yengil/oson — og‘ir/qiyin | Die Tasche ist leicht, aber der Koffer ist schwer. Sumka yengil, chamadon esa og‘ir. |
| 7 | schnell — langsam | tez — sekin | Der Zug fährt schnell, der Bus fährt langsam. Poyezd tez yuradi, avtobus esa sekin yuradi. |
| 8 | früh — spät | erta — kech | Heute stehe ich früh auf und komme nicht spät. Bugun men erta turaman va kech kelmayman. |
| 9 | lang — kurz | uzun — qisqa | Der Film ist lang, aber der Trailer ist kurz. Film uzun, treyler esa qisqa. |
| 10 | hoch — niedrig | baland — past | Der Tisch ist zu hoch, der Stuhl ist zu niedrig. Stol juda baland, stul esa juda past. |
| 11 | breit — schmal | keng — tor | Diese Straße ist breit, jene Straße ist schmal. Bu ko‘cha keng, u ko‘cha esa tor. |
| 12 | dick — dünn | qalin/semiz — yupqa/ozg‘in | Das Buch ist dick, das Heft ist dünn. Kitob qalin, daftar esa yupqa. |
| 13 | heiß — kalt | issiq — sovuq | Der Tee ist heiß, das Wasser ist kalt. Choy issiq, suv esa sovuq. |
| 14 | warm — kühl | iliq — salqin | Am Morgen ist es kühl, am Nachmittag warm. Ertalab havo salqin, tushdan keyin esa iliq. |
| 15 | hell — dunkel | yorug‘ — qorong‘i | Das Zimmer ist hell, aber der Flur ist dunkel. Xona yorug‘, yo‘lak esa qorong‘i. |
| 16 | laut — leise | baland ovozli — past ovozli | Die Musik ist zu laut. Bitte sprich leise. Musiqa juda baland. Iltimos, past ovozda gapiring. |
| 17 | sauber — schmutzig | toza — kir | Der Boden ist sauber, die Schuhe sind schmutzig. Pol toza, oyoq kiyimlar esa kir. |
| 18 | trocken — nass | quruq — ho‘l | Meine Jacke ist noch nass, aber das Handtuch ist trocken. Kurtkam hali ho‘l, sochiq esa quruq. |
| 19 | voll — leer | to‘la — bo‘sh | Die Flasche ist voll, das Glas ist leer. Butilka to‘la, stakan esa bo‘sh. |
| 20 | offen — geschlossen | ochiq — yopiq | Das Geschäft ist heute geöffnet, nicht geschlossen. Do‘kon bugun ochiq, yopiq emas. |
| 21 | innen — außen | ichkarida — tashqarida | Innen ist es warm, außen ist es kalt. Ichkarida iliq, tashqarida esa sovuq. |
| 22 | oben — unten | yuqorida — pastda | Das Schlafzimmer ist oben, die Küche ist unten. Yotoqxona yuqorida, oshxona esa pastda. |
| 23 | links — rechts | chap — o‘ng | Die Apotheke ist links, die Bank ist rechts. Dorixona chapda, bank esa o‘ngda. |
| 24 | vorne — hinten | oldinda — orqada | Ich sitze vorne, mein Freund sitzt hinten. Men oldinda o‘tiribman, do‘stim esa orqada. |
| 25 | nah — fern | yaqin — uzoq | Der Bahnhof ist nah, der Flughafen ist fern. Vokzal yaqin, aeroport esa uzoq. |
| 26 | hier — dort | bu yerda — u yerda | Ich wohne hier, aber meine Eltern wohnen dort. Men shu yerda yashayman, ota-onam esa u yerda yashaydi. |
| 27 | kommen — gehen | kelmoq — ketmoq | Ich komme um acht Uhr und gehe um fünf Uhr. Men soat sakkizda kelaman va soat beshda ketaman. |
| 28 | beginnen — enden | boshlanmoq — tugamoq | Der Kurs beginnt um neun Uhr und endet um zwölf Uhr. Kurs soat to‘qqizda boshlanadi va o‘n ikkida tugaydi. |
| 29 | geben — nehmen | bermoq — olmoq | Ich gebe dir das Buch, und du nimmst es. Men senga kitobni beraman, sen esa uni olasan. |
| 30 | kaufen — verkaufen | sotib olmoq — sotmoq | Sie kauft ein Auto und verkauft ihr altes Fahrrad. U mashina sotib oladi va eski velosipedini sotadi. |
| 31 | öffnen — schließen | ochmoq — yopmoq | Bitte öffnen Sie das Fenster und schließen Sie die Tür. Iltimos, derazani oching va eshikni yoping. |
| 32 | einsteigen — aussteigen | transportga chiqmoq — transportdan tushmoq | Wir steigen an der nächsten Haltestelle ein und später aus. Biz keyingi bekatda transportga chiqamiz va keyinroq tushamiz. |
| 33 | einschalten — ausschalten | yoqmoq — o‘chirmoq | Schalte bitte das Licht ein und später aus. Iltimos, chiroqni yoq va keyin o‘chir. |
| 34 | sprechen — schweigen | gapirmoq — jim turmoq | Im Unterricht sprechen wir nicht ständig; manchmal schweigen wir. Darsda doim gapirmaymiz; ba’zan jim turamiz. |
| 35 | lachen — weinen | kulmoq — yig‘lamoq | Das Kind lacht und weint später. Bola kuladi va keyinroq yig‘laydi. |
| 36 | lieben — hassen | sevmoq — yomon ko‘rmoq | Ich liebe Musik, aber ich hasse Lärm. Men musiqani sevaman, ammo shovqinni yomon ko‘raman. |
| 37 | gewinnen — verlieren | yutmoq — yutqazmoq | Unsere Mannschaft gewinnt heute nicht und verliert das Spiel. Jamoamiz bugun yutmaydi va o‘yinda yutqazadi. |
| 38 | fragen — antworten | so‘ramoq — javob bermoq | Der Schüler fragt, und die Lehrerin antwortet. O‘quvchi so‘raydi, o‘qituvchi esa javob beradi. |
| 39 | erinnern — vergessen | eslamoq — unutmoq | Ich erinnere mich an den Termin. Vergiss ihn bitte nicht. Men uchrashuv vaqtini eslayman. Iltimos, uni unutma. |
| 40 | aufstehen — sich hinsetzen | o‘rnidan turmoq — o‘tirmoq | Bitte stehen Sie auf und setzen Sie sich wieder hin. Iltimos, o‘rningizdan turing va yana o‘tiring. |
| 41 | leben — sterben | yashamoq — vafot etmoq | Viele Menschen leben lange und gesund. Ko‘p odamlar uzoq va sog‘lom yashaydi. |
| 42 | kommen — weggehen | kelmoq — ketib qolmoq | Er kommt kurz herein und geht wieder weg. U qisqa vaqtga kiradi va yana ketadi. |
| 43 | bauen — abreißen | qurmoq — buzib tashlamoq | Die Stadt baut neue Häuser und reißt alte Gebäude ab. Shahar yangi uylar quradi va eski binolarni buzadi. |
| 44 | fest — locker | mahkam — bo‘sh | Der Knoten ist fest, der andere ist locker. Tugun mahkam, boshqasi esa bo‘sh. |
| 45 | stark — schwach | kuchli — kuchsiz | Der Kaffee ist stark, der Tee ist schwach. Qahva kuchli, choy esa kuchsiz. |
| 46 | gesund — krank | sog‘lom — kasal | Heute bin ich gesund, aber gestern war ich krank. Bugun men sog‘lomman, kecha esa kasal edim. |
| 47 | freundlich — unfreundlich | xushmuomala — qo‘pol | Die Mitarbeiterin ist freundlich und hilfsbereit. Xodima xushmuomala va yordam berishga tayyor. |
| 48 | fleißig — faul | tirishqoq — dangasa | Er ist fleißig und macht jeden Tag seine Hausaufgaben. U tirishqoq va har kuni uy vazifasini bajaradi. |
| 49 | mutig — ängstlich | jasur — qo‘rqoq | Die Feuerwehrleute sind mutig, nicht ängstlich. O‘t o‘chiruvchilar jasur, qo‘rqoq emas. |
| 50 | glücklich — traurig | baxtli — g‘amgin | Sie ist glücklich, weil sie die Prüfung bestanden hat. U imtihondan o‘tgani uchun baxtli. |
Antonimlarni o‘rganishda muhim farqlar
1. Bitta so‘z bir nechta qarama-qarshi ma’noga ega bo‘lishi mumkin
Alt so‘zi odamga nisbatan “qari”, buyumga nisbatan esa “eski” degan ma’noni bildiradi. Odam haqida alt — jung, buyum haqida esa alt — neu juftligi ishlatiladi.
Das ist ein alter Mann. — Bu qari odam.
Das ist ein altes Auto. — Bu eski mashina.
2. Sifatlar ot oldida qo‘shimcha oladi
Nemis tilida sifat ot oldida kelganda artikl va kelishikka qarab qo‘shimcha oladi: ein großes Haus, eine kleine Wohnung, ein neuer Kurs. Shuning uchun antonimni alohida emas, ibora bilan ham yodlash foydali.
3. Fe’llar gapda tuslanadi
kommen va gehen kabi fe’llar shaxsga qarab o‘zgaradi: ich komme, du kommst, er geht. Lug‘at shakli infinitiv bo‘lsa-da, gap tuzishda fe’lni to‘g‘ri tuslash kerak.
4. Har bir qarama-qarshi juftlik mutlaq antonim emas
Ba’zi juftliklar kontekstga bog‘liq. Masalan, heiß — kalt haroratning ikki chekkasini bildiradi, warm — kühl esa iliq va salqin holatlarni anglatadi. Shu sababli so‘zni faqat tarjima bilan emas, misol orqali o‘rganing.
Antonimlarni qanday samarali yodlash mumkin?
- Juftlik bilan takrorlang: groß — klein, schnell — langsam kabi so‘zlarni birga ayting.
- Har bir so‘z bilan gap tuzing: bitta gapda ikkala antonimni ishlatish eslab qolishni osonlashtiradi.
- So‘zlarni mavzuga ajrating: o‘lcham, harorat, joylashuv, harakat va xarakter bo‘yicha alohida guruhlar tuzing.
- Artikllarni unutmang: otlar bilan ishlaganda der, die, das artikllarini ham qo‘shib yodlang.
- Ovoz chiqarib mashq qiling: antonimlarni baland ovozda aytish talaffuz va eshitib tushunishni rivojlantiradi.
- Qarama-qarshi so‘zni topish mashqini bajaring: masalan, leer so‘zini ko‘rib, darhol voll deb aytishga harakat qiling.
Maslahat: Bir kunda 50 ta so‘zni yodlashga urinmang. Har kuni 5–10 ta antonim juftligini o‘rganib, ularni keyingi kunlarda qayta takrorlash samaraliroq.
Qisqa xulosa
Nemis tilidagi antonimlar so‘z boyligini tez kengaytirishning qulay usullaridan biridir. groß — klein, gut — schlecht, früh — spät kabi juftliklar kundalik suhbatlarda, darslarda va boshlang‘ich darajadagi imtihon topshiriqlarida tez-tez uchraydi. Ularni tarjima bilan cheklanmasdan, artikl, talaffuz va sodda gaplar bilan birga o‘rganing. Agar muntazam dars va nazoratli mashqlar kerak bo‘lsa, Alman Bildung nemis tili kurslari haqida ma’lumot olishingiz mumkin.
Ko‘p so‘raladigan savollar
Antonym nemis tilida qanday aytiladi?
“Antonim” nemis tilida das Antonym deyiladi. Shuningdek, das Gegensatzwort va das Gegenwort so‘zlari ham ishlatiladi.
Antonimlarni qaysi darajada o‘rganish kerak?
Ro‘yxatdagi so‘zlarning aksariyati A1–A2 darajaga mos. Biroq ayrim fe’llar va sifatlar B1 darajadagi matnlarda ham uchrashi mumkin.
Nemis tilida sifatning antonimi qanday topiladi?
Ko‘p hollarda lug‘atdan yoki kontekstdan foydalaniladi. Masalan, hell so‘zining antonimi dunkel, freundlich so‘zining antonimi esa unfreundlich.
alt so‘zining antonimi doim jungmi?
Yo‘q. Odam haqida gapirganda alt — jung, buyum haqida gapirganda esa ko‘pincha alt — neu ishlatiladi.
Antonimlarni gapda ishlatish shartmi?
Ha, gap bilan o‘rganish tavsiya etiladi. Bu usul so‘zning ma’nosi, grammatik shakli va qaysi vaziyatda ishlatilishini yaxshiroq tushunishga yordam beradi.
Nemischa so‘zlarning ma’nosi va qo‘llanishini ishonchli lug‘at orqali tekshirib boring. “Antonim” atamasi nemis tilida qarama-qarshi ma’noli so‘zlarni bildiradi. ([duden.de](https://www.duden.de/rechtschreibung/Gegensatzwort?utm_source=openai))
Manbalar
Tag:A1, A2, Antonimlar, nemis tili, Nemischa so‘zlar, So‘z boyligi
